Svar - Om min familj
Undar bara om folk frågar dig ofta om dina familjemedlemar som har gårt bort?
Ja får väldigt ofta frågor om det faktist och det är många som vill prata med mig om det.
Tycker du att det är jobbigt om man börjar prata om de?
Nej absolut inte, jag tycker det är skönt att känna att andra bryr dig, och sen är det alltid bra att prata om det!
Blir du inte irreterad på folk som gnäller över skitsaker på tex facebook? För du har liksom verkligen något att gnälla om men inte dom?
Jo ibland kan jag bli det, men hade jag inte varit med om allt det jag varit med om nu - så hade jag säkert också gnällt på sånt då och då, så ser egentligen inget fel i det men ibland blir det jobbigt! Men jag har fått höra tusen gånger att " jag har så lätt med allting " och då blir jag verkligen jätte irreterad. Jag tycker att man ska se det mesta positivt, det är bara jobbigt att inte tycka om sig själv och gnälla på småsaker faktist!
Har du varit riktigt deprimerad?
Nej!
Det kanske är lite privat men hur var det att bo med din pappa, han var väl alkoholist? Mådde du dåligt under den tiden?
Jag har aldrig kunnat bo hos min pappa pga hans problem, då och då kunde jag sova där när han inte drack, men vi träffades mest på dagarna och hittade på roliga saker och han var aldrig full när han var med mig! Men jag har mått dåligt av att jag inte kunnat hjälpa honom med hans problem osv, och sen så gick det ju för långt och hans hjärtat slutade slå.
Hur var det när din mamma dog? du behöver absolut inte svara på denna fråga - det förstår jag om du inte vill!
Det blev helt tomt och jag hade ingenaning om vad jag skulle göra och tårarna bara sprutade, den största frågan jag hade i mitt huvud var " men vad händer med mig nu? Vart ska jag ta vägen?" Men det löste sig, jag var fortfarande jätte ledsen men jag visste/vet exakt vad mamma ville, så jag började försöka se det positiva och kämpade! Det är så otroligt svårt att förklara, men det var/är riktigt jävla jobbigt.
Hur kunde du vara så stark och ta dig igenom allt?
Jag har alltid varit stark i mig själv, och blivit starkare och starkare efter allt som hänt. Jag har kämpat, ramlat, tagit mig upp igen, tagit hjälp av andra och försökt att se det positiva osv!
Hej! Jag undrar hur din mamma och pappa dog? asså du behöver inte svara om du inte vill :) du har även en jätte fin blogg :D
Ska vi köra kl.8? :D
Där fällde jag en liten tår!
klickade mig precis in på din blogg för första gången och jag måste säga att shit va stark du är!!
jättebra blogg verkligen! :)
tack sötnos hihi :D!!
Du är verkligen så stark! det är beundrande!<3
Hejsan hur är det?=)
du har en jätteintressant blogg, ska lätt följa den, beundrar dig, du är stark <3
Blir ledsen när jag förstår vad som hänt, stå på dig, du verkar vara riktigt stark!!!
hej skulle du kunna maila mig jag skulle vilja prata lite <3 <3 kraam
Din blogg är sjukt intressant, va stark! kämpa.
Jag har hört att det är lättare att hantera såna här saker ju yngre man är, man faller lättare in i riktigt djup sorg och depressioner ju äldre man är. Och jag hoppas det inte händer dig sen när du blir lite äldre.
Men sjukt stark är du!
älskar din blogg du är så otroligt stark!
Hej!
Vill bara berätta att du verkar va en toppenbra tjej!
Jag har själv förlorat min lillebror, och har varit nära att förlora min mamma många gånger.
Men att vara lika stark som dig ... det är obeskrivligt!
Du får mig att inse att bara de minsta sakerna i livet är det man ska uppskatta mest.
Tack för en grym blogg :)
Läst igenom din blogg lite precis.
Jag är också 13 år och jag är ganska stark osv... tyckte jag tills jag läste om dig. Jag skulle aldrig klara av allt det här. Seriöst du är så jävla stark och modig.
shit asså.
ge aldrig upp vad som än händer. du hjälper andra, seriöst jag lovar att det finns massor av unga tjejer som blir mycket starkare av att läsa det här.
hur dog din syster ?vad dog din mamma utav'? du behöver inte svara om du tycker de är för jobbigt.
Jag tänkte bara kolla efetrsom jag är ny på din blogg om du ville berätta vad som hänt med din familj+ Jag beklagar verkligen.
Jag hittade precis hit, jag undrar bara vem du bor hos nu när du inte har kvar dina föräldrar.
Kram på dig!
hej gumman ! jag får såna mammakänzlor för dej när jag läser detta och jag blir ledsen.
Jag miste en dotter och en sambo på ett år såå kämpa vet ja hur det är .du får gå in på min sida och läsa och du får gärna maila om det är så att du vill prata ja fiiinns stor kram från mej
Jag miste min farmor i mitten av oktober. Vi var jättenära verkligen och jag älskade att vara med och hos henne. Jag gråter varje vecka, det är så tufft att gå igenom. Folk vet inte hur det känns, hur ont det gör.
Du är stark som klarar dig igenom allt detta, som många andra inte skulle. Jag har lärt mig att de vakar över en och är stolta!
Ta hand om dig <3
Det första jag tänkte när du svarade på frågorna var "Men hjälp, hur vågar hon svara om så personliga saker på internet och verkligen skriva om ett så känsligt ämne". Men sedan kom jag på hur många du hjälper som går igenom samma saker. När de läser hur du haft det tror jag du blir som någon slags förebild, du förstår vad de går igenom liksom, och kanske även ger dem styrka att ta sig igenom det som är tufft. Så tycker det är toppen att du är ärlig!
Hej! gillar din blogg jätte mycket!
Men jag undrar vart du bort nu? kram!<3
Diggar dig! läste nyss detta, och jag själv skulle nog inte kunnat klara av så mycket för jag har aldrig varit så stark. Fortsätt så!
Måste säga att du är otroligt stark!
Väldigt fint att du väljer att se allt positivt!
Kram till dig.
Du är riktigt stark! Tårarna kommer av att läsa allt det här.
Min pappa är också alkoholist, eller, nu är han nykter sedan några år tillbaka, men hela min uppväxt från innan jag föddes tills jag var runt 10-11 år så drack han. Bara det är och var väldigt jobbigt tycker jag, men som tur är har han ju slutat nu.
Jag har förlorat ganska många jag med, dock inte så nära som du, men jag är en ganska känslig person så det har varit väldigt jobbigt ändå.
Finns om du vill prata eller nåt!
Men viktigast av allt är att du tillåter dej själv att vara ledsen, det behöver man vara, men samtidigt ska du såklart försöka vara glad och må bra, vet att det är väldigt jobbigt, men du verkar klara det bra!
Kämpa på! Kram <3
Jag vill bara ge dig en kraaam!!
jag har börjat läsa din blogg idag o den verkar väldigt bra!
du verkar vara väldigt stark, om jag var du så tror jag inte att jag skulle klara det. men jag har en fråga:
kan du berätta lite vad som hände när din pappa o din syster dog? (bara om du vill) för du förklarade väldigt bra om din mamma
Hej! När jag kom in på din blogg blev jag helt chokad.. så ung och så mycket tragedi, men så mycket glädje och hopp! Jag förlorade min mamma i cancer i augusti och jag är endå 19 och vuxen... du är så stark. SÅ STARK. Jag kände igen mig mycket i många av dina texter.. Du är helt fantastisk som orkar. Om det finns en himmel kommer du definitivt få träffa dina nära och kära i sinom tid. Stor kram!!
Vad stark du är som person! Bara 13 år och gått igenom alldeles för mycket. Håll hårt i dem vänner som verkligen bryr sig.
Vet att jag inte känner dig. Och att du inte heller känner mig.
Men just nu vill jag bara komma dit du är och krama dig. Just nu vill jag bara få dig att må bättre.
åh sötnos! fyfan vad jag beundrar dig. är helt mållös!
du kommer gå långt i livet, det vet jag. fortsätt kämpa på!
Har tappat talförmågan.. Kan inte förstå hur det känns,
Men du måste vara den starkaste person jag vet. Jag är 18 och du 13 men jag ser ingen skillnad på livserfarenhet mellan oss. Kämpa på fina du! Du har mina tankar <3
Jag kan inte säga "jag vet hur det känns" men jag vet hur det känns att förlora någon, jag förlorade min farmor i cancer. Hon var som min mamma då jag bott hos henne större delen av min barndom pga att mina föräldrar bråka. Du klarar detta, framtiden kommer se bättre ut även om de ej känns som så. Sorgen försvinner men tyvärr växer då saknaden ist...
älskade unge! usch vad mycket hemskt du varit med om <3<3
Gud vad hemskt det borde kännas att du inte ha dina föräldrar och din syster kvar.. Det är så tragiskt att alla dör av olyckor o cancer men jag känner inte dig men jag tycker så synd om dig att jag alltid kommer finnas för dig :)
Kram <3
Hej! Det här är första gången jag besöker din blogg men inte den sista. Jag beundrar verkligen din styrka och din energi du har till att kämpa, du är så ung och ändå så mogen och har varit med om flera tunga och jobbiga perioder i ditt liv. Önskar att fler vore som du, att orka kämpa och leva vidare efter nått så här tragiskt. Du skriver verkligen jättefint och jag blir rörd och känner igen mig i vissa av situationerna då jag också förlorat nära personer som betyder massor för mig. Dock har jag mina,föräldrar och syskon kvar så har svårt för att sätta mig in i hur det skulle kännas,att behöva uppleva det du gjort. Stora stärkande kramar till dig!
Hej klicka precis in på din blogg och den är ju grym har du haft några syskon och om vad har hänt med dom du är sjukt stark och vem bor du hos nu ?? Och hur gammal är du
Sjukt bra blogg :) <3
Hittade precis denna blogg och tycker du är skit stark. Själv har jag inte förlorat någon (än) men kommer antagligen förlora min mamma precis som du har gjort. Hon är en stor alkoholist och har verkligen stora problem med det. Jag bor med henne för min pappa bor sjukt långt bort från mig med hans nya tjej jag träffar honom nästan varje helg och jag älskar honom sjukt mycket. Jag vill så klart bo kvar här med mina kompisar osv därför bor jag med mamma. Hon blir väldigt aggresiv när hon dricker och hotfull. Det är jobbigt varje gång jag kan ligga under min säng hela natten för att jag är så rädd. Min släkt snackar inte med mig heller. Jag har gjort många dumma saker för att försöka få bort känslorna för att bara försvinna liksom. Man känner sig ensam, som om ingen förstår. Speciellt när jag är 14 och har levt så här i 9 år nu. Du är stark, hoppas du vet det själv också även om det kanske inte känns så ibland. <3
oj va fint du skriver. Du har varit med om så mycket jobbigt i ditt liv. Själv kämpar jag med flera saker också och vill inte falla mer än jag gjort. Men det är absolut inget lika jobbigt som du varit med om men det känns jobbigt. Själv har jag snart 17 och beundrar verkligen dig som klarar allt.
