Vad som händer just nu

Får många frågor om vad som händer just nu, eftersom jag är hemma från skolan, går på en massa möten osv..
Jag kan inte berätta allting, men jag kan berätta en del.

Just nu är det en utredning om hos vem och vart jag ska bo, eftersom jag har förlorat min pappa & min mamma gick precis bort, och enligt alla papper osv så har jag ingen som tar hand om mig.
Jag har bestämt vart jag vill bo och det är hos min låtsaspappa Roger. Han har varit med sen jag var 6 år, och han är min ända trygghet som jag har kvar just nu, och att behöva flytta från honom skulle vara hemsk, det blir som att förlora en till ( och jag har redan förlorat en av mina systrar, min pappa och mamma), förstår ni ?! Och jag kan inte bo nånstans där jag inte vill bo, det blir ju problem.
Så just nu är det ända jag vill och hoppas på är att få bo hos Roger, för jag har det så himla bra, det märker ni eller hur? Och precis när min mamma fick reda på att hon hade cancer, så pratade hon och jag om det här, och hon sa till mig exakt såhär " Om det skulle hända något, så vill Roger att du ska bo hos honom, och JAG vill att du ska bo där"

Men eftersom jag är så rädd för att det inte ska bli så, har det bara blivit kaos. Jag har kräkts och blött näsblod flera gånger pga allt det här
Det viktigaste för mig är att jag får bo hos Roger, och att jag har bra kontakt med min storasyster som jag har kvar.



Det är därför jag varit hemma i två dagar, men imorgon ska jag ta nya tag. Jag är stark och har alltid varit det, men i en sånhär situation där jag kan förlora ALLT, så blir det svårt.


Det är okej att vara ledsen


Jag skriver ofta inlägg om att man klarar allt om man kämpar, och man bara vill. Jag som ser positivt på det mesta, och är en väldigt stark och glad person - är det en självklarhet för mig att kämpa vidare och leva normalt för mammas, pappas och min syster skull..

Men jag får mail från tjejer i min ålder som vart med om ungefär samma sak där dom skriver såhär " jag vill verkligen va som dig, glad och positiv. Jag är jätte ledsen jämt, är jag knäpp?"

Och nej absolut INTE är man knäpp om man är ledsen, när man förlorat någon är det normalt att vara jätte ledsen, gråta, skrika, vara arg, man måste tillåta sig själv att gråta och vara ledsen, men också att skratta och vara glad, alla känslor är tillåtna!
Och vissa tror att jag aldrig är ledsen och att mitt liv bara lever på. Men jag är ofta ledsen och gråter, jag bloggar bara inte om det. Men jag är inte ledsen jämt, för såfort jag känner mig deppig tar jag hjälp, pratar om det, och sen hittar på något roligt! Förstår ni? Jag är glad och ledsen!

Men va ledsen, va glad, va exakt hur du vill, för man är inte knäpp för det!



Att förlora någon


Jag är 13 år och har förlorat min pappa, syster och min mamma.
Först när min syster dog, så tänkte jag " nu klarar jag inte av att leva längre" och jag var jätte ledsen väldigt länge, för då hade jag aldrig gått igenom nått sånt och var inte alls så stark, men jag kämpade, och jag klarade det

När min pappa dog, tänkte jag exakt samma sak " jag kan klara det om jag vill, men jag orkar inte, det är för jobbigt"

Och nu när min mamma dog, tänkte jag " det här fick inte hända, det kommer bli jätte svårt, men jag klarar allt om jag bara kämpar för jag VET att hon vill att jag ska ha det bra" men jag var SJÄLVKLART hur ledsen som helst, och just nu är jag i en period där jag bara gråter, men det är en del av allting.


Även fast jag trott allt det där, så står jag kvar, starkare än någonsin även fast allt det där har hänt. Jag har fått kämpa som bara den, jag kämpar fortfarande, ibland faller jag, men jag tar mig ALLTID upp!

Och det jag menar är att man klarar allting bara man vill, även fast det är jätte jobbigt. Och jag vill verkligen att alla ska förstå det, vissa är i samma situationer som jag, men är helt nere, och jag vill inte att det ska vara så för någon, jag vill att alla ska kämpa för att må bra! För jag vet, att man klarar ALLTING

Jag ställer mer än gärna upp för alla er bloggläsare, maila mig [email protected] och fråga om tips/råd eller bara skriv av dig, vill någon ses på en fika - SJÄLVKLART ställer jag upp på det också, prata i telefon? Bara att be om mitt nummer och ringa mig.. Jag vill hjälpa till, jag vill vara en förebild för många.



Frågestunden - svar om min familj

Tänkte svara på alla frågor jag fick om min " familj " nu, jag har en sjukt jobbig period just nu. Så det funkar inte att ta det i ett videoinlägg, så skriver alla frågor och svar!


Har din mamma, pappa och syster dött?
Ja tyvär så har dom det

Hur dog din familj?
Min syster dog för att hon blev påkörd, eller hon och en kompis åkte bil och sen kom en annan bil och körde rakt in i dom, och hon dog direkt.
Min pappa var alkoholist, han drack för mycket, glömde ta tabletter osv, tillslut orkade inte hans hjärta mer.
Och nu för 8 veckor sen ungefär, dog min mamma i cancer, och det är det absolut tuffaste för mig, för jag fick gå igenom allt, sitta med henne på sjukhuset, se henne bli sämre, se henne tappa allt hår, svagare och svagare för varje dag, och sen gick allting så snabbt.

Hur mår din låtsaspappa och din syster du har kvar?
Ingen mår riktigt bra, men alla försöker, kämpar och vi håller ihop!

Hur känns det att bo med din låtsaspappa?
Det känns jätte bra, han är sjukt snäll och bäst! Och han är ju som min riktiga pappa nu ( även fast ingen kan ersätta min riktiga, förstår ni?)

Vart kommer du bo?
Det är ingenting som är bestämt än, antigen så bor jag kvar med min låtsaspappa, eller så flyttar jag till en annan familj, vi får se!

Hur kan du vara så stark?
Jag har varit med om sjukt mycket i mitt liv, även fast jag bara är 13 år, och det har gjort mig starkare, och jag är jätte stark i mig själv och tror ALLTID på mig själv - så det är nog därför. Jag vill kämpa, för jag vill ha ett bra liv.
Och det vet jag att mamma, pappa och min syster vill! Men självklart är det svårt, det går i perioder!





Har ni läsare någon erfarenhet av det här?


Jag har förlorat min syster, pappa och mamma, och jag har en mycket erfarenhet av det och hjälper mer än gärna till, ses på en fika, maila, snacka i telefon - vad som helst?!

Är det någon av mina läsare som har erfarenhet av det här? Har ni förlorat någon i familjen eller någon kompis, eller har ni bara andra problem ni vill prata om?
Maila mig,
[email protected] somsagt hjälper mer än gärna till, ger tips, tar tips, peppar - ALLT!


Så många tankar... mamma jag älskar dig

Ibland undrar jag också hur jag orkar, hur jag klarar att gå upp varje morgon, leva en hel dag, gå och lägga mig på kvällen, sova, och så fortsätter det.

Jag är 13 år, och har förlorat min mamma som alltid varit min förebild, mamma har lärt mig allt jag kan, min pappa som också vart en förebild och funnits för mig i alla lägen, och min syster som jag alltid sov hos och hade så galet kul med. Men ingen av dom finns kvar på jorden längre
Men jag står kvar, jag står kvar och kämpar hela tiden, och jag ska fortsätta, jag älskar mitt liv - och visst är det konstigt att jag kan säga så ? Men mamma, pappa och min syster VILL att jag ska säga så, jag älskar mitt liv för att jag lever för DOM.

mamma.
Men ibland funderar jag på hur det skulle vara om mamma var kvar, om hon klarat alla cellgifter, och att allt sjukdomen försvann, och att allt blev som vanligt, fan vad glad jag skulle vart då - jag skulle göra VAD SOM HELST för att få se henne en sista gång, frisk, med hår, stark som hon alltid varit. Men dom sista månaderna hon levde fick jag se henne i en sjukhussäng, svagare än någonsin, och utan hår, och vet ni hur tufft det var att åka till sjukhuset, sitta där och vara stark -  det var så jävla svårt, jag fick sån ångest, och jag kände mig så hjälplös, jag kunde inte göra nånting för att få det att bli bättre, det fanns ingenting, jag hade gjort vad som helst. Men jag hade ALLTID inställningen - allt kommer bli bra mamma kommer snart hem och det blir som vanligt
men så blev det inte.

 Natten dom ringde till oss, och sa att det var riktigt illa - jag fick panik, sa inte ett ord, men trodde ändå inte det var så farligt. Men vi fick springa till intensiven, och där låg min mamma helt nersövd, slangar ÖVERALLT, pipande maskiner..  Jag kommer ihåg ALLT, när vi satt i rummet efteråt och en doktor kommer in och säger
" hon kommer inte klara det här, hon är för svag"

Nu får jag nöja mig med att kolla på bilder, läsa gamla sms, gå in i hennes garderob och lukta på alla kläder, använda hennes bodylotion, och tänka på ALLA underbara minnen hela min uppväxt allt vi gjort. Så är det nu.

Mitt liv är helt annorlunda om man jämnför med andra 13 åringars liv.

 Men Jag är stark, jag kan allt - men även jag bryter ihop och gråter och m år skit
 Jag saknar min mamma mer än något annat

När jag tog den här bilden, visste hon inte ens att jag var där, hon visste inte att jag höll henne i handen, hon var helt borta.


Tack för alla glada stunder mamma


Godmorgon sunshines, haft en bra morgon?..

Jag vaknade precis och fixade chailatte i min starbucks mugg, super mysigt! Och ja, jag antar att ni läsare undrar hur det gick igår på mammas begravning?..
Det var en riktigt tung dag faktist, men alla kämpade sig igenom den, och begravningen var jätte fin! Men riktigt många tårar blev det, men nu vet jag ju igen - mamma vill att jag ska vara stark och må bra, jag fortsätter!


Varför jag inte kommer blogga imorgon..


Händer lite saker imorgon, checka videoinlägget så förstår ni.. Hörs på lördag!


-

Innan du dömer mig, ta på dig mina skor, gå på samma gator som jag gått på. Bearbeta förlusten av människor jag har förlorat. Orka med alla känslor och alla händelser jag erfarit. Snubbla på alla stenar jag snubblat på, torka alla tårar som faller. Res dig alltid upp igen, alltid.. Och välj precis samma väg som jag gjorde.
- Efter allt detta, kan du döma mig eller mitt liv.


Till er nya läsare..


Många av er nya läsare undrar vad som hänt med min familj, och här är videoinlägget där jag svarar på det!



Jag hjälper gärna till


Jag har förlorat 3 familjemedlemmar, och jag vet hur tufft det är, jag vet allting som har med det där att göra, men jag vet också att man kan vara glad efter allt som hänt!

Och jag vet att det finns fler som mår dåligt/någon i familjen/kompis har dött, eller ja massa olika saker! Och jag hjälper gärna till så gott jag kan, svarar på alla mail, ses gärna på en fika eller något, vad ni nu vill!
Jag kan ge er tips, prata, finnas där - allting!

Ni når mig på  [email protected] Och blir glad om ni skriver, för vill verkligen visa alla att man klarar allt om man kämpar!


Hur jag klarar mig att leva utan föräldrar

Har gjort en kategori där jag kommer samla alla inlägg om " min historia att leva utan mamma pappa och syster" för jag vill verkligen visa ALLA att man klarar allt om man kämpar!
Så fråga vad ni vill, så ska jag försöka svara på allt då och då!

Och till er som klagar på att jag lever som om ingenting har hänt, det är ju ren bullshit!

Får ofta frågan om  " hur klarar du att leva utan dina föräldrar " Och ja, självklart är det jätte svårt! Men varken min pappa, mamma eller syster hade velat att jag gick runt ledsen och ensam hela tiden, jag vet att dom vill att jag ska vara glad och se framåt i livet! Och det är precis det jag gör, jag lever för mamma, pappa och min syster, jag ser framåt i livet och jag har stora planer - och det är så som vill att jag ska leva!

Men självklart är jag ledsen, ofta! Men såfort jag känner att jag blir ledsen, jag tillåter alltid mig själv att vara ledsen men tar hjälp av min låtsaspappa och min syster som jag har kvar, släkt + kompisar, och ni bloggläsare, ni är grymma!




Svar på era frågor om min familj, hur min mamma, syster, och pappa dog


Berättar mer saker om  min mamma, berättar hur min syster och pappa dog! Har ni flera frågor så maila mig på [email protected] - och ni får jätte gärna be mig om hjälp om ni behöver och sådär, jag lyssnar och hjälper mer än gärna!

Frågorna jag fick om mig, kommer upp imorgon! Nu kan ni även passa på att fråga vad ni vill om mig, som en mini frågestund!


Mamma..


Jag vet inte riktigt hur jag ska orka skriva ett helt inlägg om det här, men ni är ändå mina läsare och behöver veta + alla kompisar som läser. Men jag går inte in på detaljer, för det här är nätet.. Vill ni fråga något, finns facebook där är det bara att skriva, svarar på allt! Juliah Strand @ FACEBOOk!
Jag behöver allt stöd jag kan få just nu, för att ens orka med det här, alla kommentarer värmer, från ALLA, till och med från er jag inte känner, o er jag inte har kontakt med längre

Det är så att jag och min syster fick åka in akut igår natt till sjukhuset, för mamma hade blivit jätte dålig. Och ja, där satt vi hela natten, storgrät hela tiden. Och mamma var nersövd hela tiden, och hade en maskin som andades åt henne. Hon kan inte andas alls själv, och ja.. Så är läget, min mamma är sekunder från att dö men också veckor, beror på hur hennes kropp tar det, hon kommer dö i alla fall. Och det känns som en mardröm, ingenaning om vad som kommer hända nu, jag bara gråter, mår dåligt, och har inte en ända tanke, den ända tanken som finns är att jag inte vill mer, jag tror fan inte jag klarar det här. Men jag ska kämpa in i det sista, och försöka göra det bästa..

Mer tänker jag inte berätta på bloggen. Nu vet ni i alla fall vad som hänt, och ni förstår anledningen till den dåliga uppdateringen.
PUSS



PS -
Ni alla är underbara, vänner, bloggläsare, ALLA!

Det här fick inte hända

Kom hem från sjukhuset för några timmar sen, har suttit där hela natten, vid mammas säng. Det har hänt en sak som absolut inte fick hända, och jag kan inte hantera det här. Förstår att ni kanske undrar vad som händer, ska samla lite krafter så återkommer jag ikväll och berättar vad som hänt. Ha en bra midsommar!

Sjukhuset nu


Sjukhuset nu, helvete. Uppdaterar senare med mobilen.

Nyare inlägg