Jag har inte varit helt 100 den här veckan, det syns och märks väldigt tydligt. Men det blir så ibland, som jag alltid säger " ska man vara stark måste man också kunna vara svag " och svag har jag varit den här veckan, riktigt svag faktist. Men jag är ändå så jäkla stolt över mig själv, jag klarar mig och jag kämpar och det är så skön känsla att veta att även om jag faller så tar jag mig alltid upp igen.

Men nu är jag tillbaka på banan igen, köra på 100% galet och bara le åt livet =D Jag älskar det här! Jag har mamma pappa och min syster med mig hela tiden, jag känner det, och nu vill jag göra något bra för dom, bara vara jag och kämpa. Skolan fixar jag igen nästa vecka, inte nu.. Jag har en massa roligt inbokat också, saker om bloggen och med mig själv, idag börjar jag med det mötet som är om mig själv - jag kanske kan berätta lite om det sen! Jag lovar att jag ska lyfta bloggen till ett steg högre också.. Lite nytt in i livet, nya tag! åh det här kommer bli helt galet grymt...

STAY STRONG ♥

"stannar du hemma för att du är lite förvirrad? Vad hände med Stark? Tacksam om du svarar i ett inlägg om varför du inte lever upp till det du anses vara"

Fick den här kommentaren för någon timme sen och känner att jag vill svara på den. På ett sätt blir jag så sjukt irreterad över en sånhär kommentar, för hey vem har sagt att jag är svag för att jag behöver vara hemma en dag från skolan för att alla tankar bara bubblar över och jag kan inte ens tänka klart? Samma Juliah som alltid, lika stark som alltid - även fast jag också behöver ta det lugnt ibland och vara hemma. För att vara stark måste man också kunna vara svag, annars funkar det inte. Ska man vara stark hela tiden så faller man riktigt hårt när man väl faller, tro mig jag vet det. Så jo jag lever visst upp till det jag "anses" vara!
Jag har förlorat hela min familj, klart jag behöver tid för mig själv och klart att allting blir för mycket ibland? Det är bara att ta det, jag har lärt mig. Mitt liv är viktigare än 1 dag i skolan, så är det bara. Men är tillbaka på banan nu igen och nu är det bara att köra tror jag, en sak som är kvar bara.. men det löser sig!

Så det va svaret.. PUSS

Här är ett sms från mamma när hon låg på sjukhuset, tiden vi trodde att allt skulle bli bra och att hon skulle komma hem igen - det hände aldrig.. Tårarna rinner som fan när jag ser den här bilden. Saknaden är stor, jag älskar dig mest mamma ♥ Jag måste vara stark, det har blivit min vardag, det är som en berg och dalbana som alltid går upp och ner, men jag är stark och klarar av det. Jag har lärt mig, och jag är så stolt över mig själv faktist.

Whatever life gives you, even if it hurts you, just be strong and act like you always do. Because strong walls just shake but never collapse

Stannade hemma från skolan idag för ingenting gick som jag ville idag, jag har en riktigt dålig dag och hela mitt huvud snurrar med miljoner tankar.. Känslan jag mest känner är att jag saknar mamma otroligt mycket och vill inget annat än att få träffa henne och få en riktig kram som jag alltid fick förut och bara höra hennes röst, det var så länge sen. Och det var så länge sen jag kände en sånhär stor saknad...

Jag är stark, och just därför klarar jag av att falla. Och just nu är det så mycket jag ska hålla koll på och fixa, jag ska klara av skolan, jag ska fixa bloggen, jag ska hinna med möten, vi håller på och flyttar, jag vill hinna träffa mina kompisar, vara en bra flickvän, shoppa och leva på riktigt och mitt i allt det där står jag och har egentligen ingen aning om vad håller på med. Mitt liv har förändrats så snabbt och så mycket har hänt, jag förlorade min mamma för några månader sen liksom, och jag är 14 år, ska inte behöva ta såna smällar som jag behövt ta från allt som hänt mig. Jag firade min 14års dag för första gången i mitt liv utan min mamma, vet ni hur ont det gjorde?(så glad för att roger och min syster gjorde en så bra ändå) Det är så svårt att hantera allting och just idag så försvann min styrka så jag är låg nu, riktigt jävla låg.

Saknad och sorg är inget som går över på en minut, nånting som man glömmer fort - utan det är nånting som sitter kvar länge och som man får "lära sig att leva med"
Jag har förlorat 3 av mina familjemedlemmar och enligt vissa är det omöjligt att fortsätta, men det är inte det, svårt som f*n är det men egentligen finns det inga val.

Jag har fått lära mig hur jag ska leva, jag vet vad som gör mig stark och vad som gör mig svag. Jag har hittat vägar i livet som gör att jag klarar av min vardag även fast jag förlorat min syster, pappa och mamma. Jag har valt själv hur jag vill ha mitt liv och hur jag vill leva, och jag har det faktist rätt bra, jag faller men jag tar mig alltid upp. Självklart skulle mitt liv varit mycket bättre och enklare om jag haft min familj vid min sida, men dom är med mig hela tiden.. fast på ett annat sätt. Jag älskar er ♥

Never give up. Go over, go under, go around, or go through - but never give up ♥

Fick en fråga på mailen om min pappa när han levde osv, så jag svarade på det i ett videoinlägg! Så där får ni en förklaring på allting!

Livet är egentligen bara en massa val man ska göra, man får välja själv vilken väg man vill gå och hur man vill må. När min syster dog bestämde jag mig för att välja en bra väg och försöka må bättre och ta hjälp, när min pappa dog tog det ett tag innan jag insåg att jag ville ta den bättre vägen men det slutade med att jag tog den som var bra. När min mamma dog så rasade min värld, men jag hade ändå i huvudet " välj den vägen som är bra, mamma vill se mig kämpa och vara glad " och jag valde vägen som var bra igen. Jag har alltså gjort 3 val, som faktist var självklara för mig, det är väl självklart att jag ska fortsätta leva och kämpa för min familj hur tufft det än blir.

Jag är så otroligt stolt över dom val jag gjort, för jag vill må bra och jag vet att pappa, mamma och min syster också vill att jag ska må bra. Det är verkligen inte lätt hela tiden, jag faller - men jag tar mig alltid upp igen. Det är viktigt för mig att jag kan ha kul men också vara ledsen, det är viktigt att jag har kontroll över mig själv och vet vad jag håller på med - för annars klarar jag ingenting. Har jag kontrollen så är jag oslagbar ♥

Kolla vad liten jag var här, så söt haha  Där var jag helt oförberedd på allt som skulle komma i livet, jag visste ingenting om vad jag skulle behöva gå igenom, tänk om jag bara fått en liten varning på vägen i livet om vad som skulle hända så skulle jag umgåtts ännu mer med min familj, men det funkar inte så. Saker i livet kan ändras otroligt snabbt, man vet aldrig vad som händer. Så ta hand om varandra, det är viktigt, och jag lovar att ni kommer inte att ångra det ♥

Det är många som undrar vad som hänt mellan mig och min syster, hon sa ju upp kontaken med mig ett tag, men det var pga att det blev så mycket känslor och sorg efter mamma. Men nu har hon flyttat hem igen, och det känns jätte bra - vi har en massa att prata om + så skrattar vi hela tiden  Och till er som missat videon jag gjorde där jag förklarade allt, så här kommer den igen -

Jag tror inte att många förstår hur det är att ha en familjemedlem på sjukhus, och innan jag hade varit med om det här hade jag ingenaning om att det var såhär hemskt. Att se min egen mamma ligga svag i en sjukhussäng med tusen olika slangar överallt är det värsta som finns, och det gjorde extra ont när jag började förstå att det ända jag kunde göra var att stå och kolla på när det blev sämre och sämre - jag var så hjälplös. Jag hade inga mirakelmedeciner som fick bort cancern, jag kunde inte bara knäppa med fingret så blev mamma frisk igen, om jag satt där flera dagar i rad blev hon inte friskare, det fanns ingenting som någon kunde göra.

Såhär såg det ut i mammas rum på sjukhuset, sängen stod brevid. Där har jag suttit flera tusen gånger, flera timmar om dagen hela sommarlovet.

" Tar du illa upp om dina kompisar pratar om sina föräldrar med dig eller om du är hemma hos någon kompis och deras föräldrar är gulliga osv?"

Den där frågan får jag jätte ofta och jag tänkte att jag kunde svara på den! Jag tar absolut inte illa upp om mina kompisar pratar om sina föräldrar med mig osv, jag hjälper gärna till att komma på lösningar ifall dom bråkat eller så för efter allt jag gått igenom har jag en del erfarenhet om det också! Och jag mår bara bra av när jag ser att mina kompisars föräldrar är gulliga mot dom, för det är så det ska vara!

Ibland när jag träffar nya människor som vet vad jag gått igenom vågar dom inte ens svara i telefonen om någon av deras föräldrar ringer för dom tror att jag ska ta illa upp, dom vågar inte säga nånting om deras föräldrar osv, men jag pratar gärna om sånt för det är en jätte bra bearbetning för mig i mitt sorgearbete också! Men självklart kan jag känna en enorm saknad när jag pratar om det, men det är så det är och just nu måste det få vara så

http://ungcancer.se/ Jag måste verkligen sprida ungcancer.se på min blogg, för jag tycker att dom förtjänar all uppmärksamhet dom kan få! Jag vet hur hemskt det är att ha en nära som har cancer, när jag fick reda på att mamma hade cancer var första tanken " det här händer inte, det är på låtsas " men det var inte på låtsas, det var på riktigt och det slutade i katastrof.

Och efter det har jag kikat in på http://ungcancer.se nästan varje dag och jag mår så mycket bättre av att läsa allt bra dom gör! Jag önskar att jag hade vetat om dom när mamma fick sitt cancer besked - för där kan man också få hjälp att prata om det med andra som är i samma situation och sånt hjälper mycket mer än vad man tror! Man kan också skänka pengar till ungcancer, man kan köpa kläder och då går pengarna till ungcancer, man kan bli stödmedlem osv. Dom är otroliga!

Den här tröjan ska jag beställa hem för att visa mitt stöd. Vad tycker ni om http://ungcancer.se/ ?

Så många gånger som jag bara legat kvar i sängen och inte kunnat resa mig upp för hela huvudet bara snurrar
Så många gånger jag fallit ihop på golvet i mitt rum och tårarna bara sprutat
Så många gånger jag önskat att du ska komma tillbaka
Så många gånger jag drömt att ingenting av det här hemska har hänt, att du ska sitta nere i köket när jag kommer ner på morgonen.
Så många gånger jag ljugit för alla som frågat hur jag mår, fixat ett leende och sagt att allt är bra, när det egentligen är skit
Så många gånger jag tänkt att jag kan ringa dig när jag har problem, jag har slagit numret flera gånger.
Så många gånger jag suttit uppe hela nätterna och bara stirrat rakt in i väggen
Så många gånger jag försökt springa från saknaden
Så många gånger jag låst in mig på toan i skolan och satt mig på golvet och låtit tårarna rinna
Så många gånger jag skrikit rakt ut
Så många gånger som jag ställt mig i din garderob och luktat på alla dina kläder
Så många gånger jag ställt frågan " kommer jag verkligen klara det här utan dig brevid mig?"

Så många gånger jag önskat att det var mig allting hände.

" Går du inte i skolan efter allt som hänt dig? Du bloggar aldrig om skolan eller nånting? " Det är en fråga jag får nästan varje dag, så jag tänkte svara på den nu!
Hela 2011 var ett jätte jobbigt år för mig då jag fick reda på att mamma hade cancer, så redan i Februari blev det stora problem för mig att gå till skolan - jag ville inte, jag mådde dåligt osv, men jag kämpade och gick till skolan nästan varje dag fram till sommarlovet fast jag fick ingenting alls gjort där.

Mamma dog i mitten av sommarlovet och redan då förstod jag på en gång att skolan kommer bli ett stort problem, så när skolan började så gick jag inte dit - jag vägrade! Jag ville fokusera på mig själv och få ordning på mitt liv först, dumt eller inte vet jag inte. Men sen efter en vecka så tog alla vuxna tag i det och började fixa specialscheman till mig, fick gå halvdagar men det funkade inte heller, så efter sommaren gick jag inte alls mycket i skolan för jag mådde inte så bra där och jag ville som sagt få ordning på allt annat.

Men nu till 2012 bestämde jag mig för en nystart, och jag har fått ordning på det mesta i mitt liv också. Så nu går jag hela dagar i skolan, är där varje dag och gör så gott jag kan! Självklart finns det en massa dagar då jag bara mår skit och vill vara hemma, men jag försöker ändå gå dit för jag vet hur viktigt det är, och jag vet att mamma verkligen vill att jag ska klara skolan, så jag gör det för mamma♥